Redo för våratack

Jaha, så var det snart dags för våren, inte en sekund förtidigt. Jag är oerhört trött på vinter, slask, grus, skitiga kedjor och dålig sikt.
Enligt Smhi så kommer tempen att kämpa sig upp till , och kanske förbi, 11 grader de närmaste dagarna. Det är mao läge för en letatussilagotur till helgen.

Jag har tagit tillfället i akt och laddat iform av att lämna in ett hjulpar för lite kärlek hos den lokala cykleldoktorn. Aktuell cykel kommer därmed att vara i toppform inför helgens övning. Vidare har en ny ryggsäck införskaffats, en orange en som är förberedd för vatten system samt med god ventilation i rygg. Dessutom är den stor nog för att få med sig alla nödvändiga pryttlar för heldagsraider. Hoppas bara att min eländiga rygg slutar göra ont och återupptar samarbetet med resten av kroppaset.

Kontraster under två dagar

Trög lera på fornstigen


Massor av is i hummelmora

Lerig vacker cykel

Det gör ont men det är skönt

Det senaste årets missöden by not knowing sina gränser...

Jag är för ball för mitt eget bästa.

Steka bromsbelägg

Mina bromsar lät idag som en hel blåsorkester eller snarare som ett par koleriska gnällspikar. Bromsarna skrek och väsnades så mycket att jag i ren självbevarelsedrift undvek att bromsa. Livet är spännade.

Jag bestämde mig för att göra något åt eländet och varför då inte steka beläggen på spisen, det har man ju hört att folk gör. Men först ska jag pröva med bräkleen. Bräkleen var helt verkningslöst och nu har jag adderat ett nytt problem: bromsjävlarna tar inte. Ok, bort med klossarna igen och på med spisplattan på full fräs och tjong dit med beläggen. Efter en otrolig rökutveckling och missnöjda miner från familjen så var det dags att återmontera beläggen.

Herre jävlar... tyst som i graven och nyp i skivan. Metoden är klart underskattad och kommer att användas flitigare framöver, dock med den skilnaden att själva kremeringen kommer att ske utomhus med hjälp av gasolbrännare el dyl. Detta för att slippa den stickande stinkande röken från de evaporerande beläggen.

Kärnkraft ja tack

Mera, större och starkare. Efter lite fulpul med banankontakter och eltejp så lyckades jag få ihop ett litet kärnkraftverk för cykelbehov. Reaktorn som ger 9000mAh och 14,4v driver en 12 v spot på 35W. Laddaren ger en laddström på 5A så det går ganska fort att ladda paketet.
Stavarna i reaktorn består av diverse Rc accar som moddats till förbannelse.

Fettot behöver mera fett

Prövade idag att baka kaka. Begav mig till den lokala Icahandlaren och botaniserade bland hyllor fyllda med fett och sockerarter. Bestämde mig för att göra något som var baserat på cornflakes och choklad. För att det inte skulle bli allt för nyttigt så införskaffades: Eco cornflaks, Odense choklad 400g, jordnötssmör crunchy en burk, honung en flaska, sirap en flaska och müsli.




På ett proffsigt sätt smälte jag sedan samman choklad, jordötssmör,honung och sirap i ett vattenbad.


Under tiden som geggan smälte så blandade jag till själva armeringen bestående av cornflakes och müsli i godtyckliga proportioner.

Sedan var det bara att sammanföra de båda elementen till en härlig symbios. Visst ser det ut som elefantskit?

Jag prövade att baka ut geggan på två olika sätt: 1) klicka ned geggan i bakformar och 2) forma geggan till något som liknade bars.

När härligheten stelnat kunde jag konstatera att anrättningen blev i smarrigaste laget, det blir många stopp med den här i ryggfickorna.

Aftoncykling

Aktuellt 21 nä jag kan inte sitta här och glo, jag drar ut och trampar lite trots ymnigt snöfall. Ladda batterierna var redan gjort sedan gårdagen bara att montera lampan på hjälmen glida i fantomdräkten och bestiga stålhästen. Stenhårda spår med puder på, kunde inte bli mycket bättre. Smågarvade och nynnade på Olle Ljungsrtöm låtar, man lever i den bästa av världar. Snönfallet bidrog till någon form av tv-spelkänsla och i skenet från pannlampan var allt som en vit tunnel.